söndag 16 april 2017

Teknik programmering

Syfte: (förtydligande i läroplanerna)
Regeringen har 2017–03–09 beslutat om förtydliganden och förstärkningar i styrdokument – bl.a. i läroplaner för grundskolan– för att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens.
Teknik:
  • Tekniska lösningar i årskurs 7–9: Tekniska lösningar som utnyttjar elektronik och hur de kan programmeras.
  •  Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar i årskurs 7–9: Egna konstruktioner där man tillämpar styrning och reglering, bland annat med hjälp av programmering. Hur digitala verktyg kan vara stöd i teknikutvecklingsarbete till exempel för att göra ritningar och simuleringar.
Sammanfattningsvis avser ändringarna:
  • att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framförallt i teknik- och matematikämnena.
  • att stärka elevernas källkritiska förmåga
  • att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik
  • att arbeta med digitala texter, medier och verktyg
  • att använda och förstå digitala system och tjänster
  • att utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle
Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. 
De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker, samt för att kunna värdera information.

Teknik:

Tekniska lösningar
  • Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter, till exempel lysdioder och enkla förstärkare.
  •  Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system
  •  Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni.
  •  Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
 Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.
  •  Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik.

söndag 5 februari 2017

Vad är Kojo?







Programmera med Kojo


Programmet Kojo kan du ladda ner från kogics.net/kojo Kojo är ett gratisprogram där man på ett enkelt sätt kan lära sig hur det går till när man programmerar en dator. 
Kojo använder språket Scala

Professor Björn Regnell på Lunds Tekniska Högskola, som har översatt Kojo till svenska. Han har även tagit fram det material för att göra övningar i klassrummet. På lth.se/programmera finns uppgifter och mer fakta om Kojo. Där finns även en bra lathund med svenska kortkommandon i Kojo.
Källa: viprogrammerar.se















Scala är ett programspråk som förenar funktionell programmering med objektorientering. Namnet står för skalbart språk (eng. scalable language), i betydelsen att språket är avsett att kunna växa med användarnas behov. Den främsta fördelen är att källkoden i allmänhet blir kompakt - ungefär hälften mot motsvarande Javaprogram.
Programmen kompileras till bytekod som exekveras på Javas virtuella maskin. Ett Scalaprogram kan därför anropa Javabibliotek, vilket gör det möjligt att gradvis övergå från Java till Scala. Det är också med smärre begränsningar möjligt för Javaprogram att använda Scalaklasser. Interoperabiliteten gör att Scalas bytekod kan dekompileras så att den blir läsbar Javakod, med undantag för några konstruktoroperationer, och att Scalakoden kör ett eller flera extra runtime-bibliotek till exempel scala-library.jar.
Utvecklingen av Scala påbörjades av Martin Odersky 2001, och språket släpptes 2003 eller tidigt 2004 på Javaplattformen. En version för .NET-plattformen släpptes 2004, men den har inte uppdaterats. Version 2.0 släpptes mars 2006.


FORTH-programmeringsspråk

Om nu elever börjar lära sig programmera när de är 8 år så vill de kanske göra mer avancerade saker i slutet av högstadiet samtidigt som vissa elever fortfarande lär sig grunderna i Scratch. För de mer avancerade eleverna kan detta system vara intressant, ty man använder fortfarande Scratch, men det är ett textbaserat programspråk.
Detta FORTH-programmeringsspråk har uppdaterats mycket sedan dess tillkomst i slutet av december 2016 och har ny sju gillanden på Scratch från viktiga medlemmar:
https://scratch.mit.edu/projects/137676871/
Artikel om programspråket på engelska:
https://scratch.mit.edu/discuss/topic/233532/
In English:
I have made some new videos about this FORTH programming language and a FORTH playlist:
1. (old) https://youtu.be/VZfUFnioLko 1 min <– Dec 26 2016
2. (new) https://youtu.be/FwEgRetggFg 1 min <– Feb 4 2017
3. (new) https://youtu.be/tPk1nNgq6NE 1 min
4. (new) https://youtu.be/tZOYPTv77pI 1 min
5. (new) https://youtu.be/nr0c87lrC64 1 min
In Swedish/På svenska:
En fördel är att man kan använda en hel del Scratch-funktioner från FORTH och att man kan hitta en massa FORTH-kod på nätet som man kan testa. Man kan som Scratch-programmerare lära sig hur en kompilator kan fungera, och som gammal FORTH-programmerare kan man delta i Scratch och använda sin gamla kod.
Tyvärr har Scratch 2 begränsningar var gäller tangentbordet, så man får använda pil upp som shift, pil ner som vagnretur (enter), pil vänster som radera (backspace) och pil höger som punkt (.), samt pil upp+pil höger som komma (,), och dessutom pil upp+mellanslag (space) som avbrott (break). Övriga special tecken fås med pil upp följt av B-Z eller 0-9. Pil upp+A startar ett inmatningsfönster där man kan klista in kod. Programmet fungerar även troligen på surfplattor om man kör Phosphorus-versionen:
http://phosphorus.github.io/#137676871
Då kan man klicka på det blå tangentbordet för att öppna en inmatningsruta och då startar troligen skärmtangentbordet.

onsdag 25 januari 2017

Bärbar dator

1.Skärm 
2. knappats + plastik
3. Tangentbord 
5. Minne Pris 
6. Nätverkskort + modem 
7. Bluetooth = Pris 
9. Pcmcia kort pris 
10. Hårddiskvagga 
11. Batteri 
12. Högtalare 
14. DVD - brännare 
15. Monderboard: Moderkort
16. Låda 
17. Kylfläkt 
18. Touchpad  
19. Processor 
20. Processor  
21. Stömkontakt 



Datorns delar